Varför skriver jag?

Foto: Darius Sankowski

Foto: Darius Sankowski

Ja, varför skriver jag? Det har jag funderat en del på och jag tror att jag är en skrivande själ som helt enkelt inte kan låta bli. Att skriva är för mig nästan lika nödvändigt som att andas. Det finns ord och berättelser som kräver att få komma ut.

Ända sedan jag var liten har jag läst väldigt mycket. Och någonstans där i böckernas underbara värld och bland bibliotekets hyllor fyllda med kloka ord, kunskap och äventyr väcktes en lust att skriva själv. Ända sedan dess har jag älskat att skriva. Ibland är det för att bena ut frågor jag funderar på, ibland för att prova hur olika ord passar ihop eller för att undersöka om jag kanske kan skriva poesi. Och ibland skriver jag för att bli av med jobbiga känslor jag bär på eller bara för att det är så himla roligt. Skrivandet ger mig bra saker som glädje, energi eller bara lugn och ro, beroende på hur jag känner mig just där och då i den stunden.

Sedan långt, långt tillbaka i tiden har jag burit på en särskild berättelse. Redan när jag var fjorton år bestämde jag mig för att den skulle skrivas. Och jag skulle bli författare. Men av flera olika anledningar dröjde det länge innan jag skred till verket och verkligen bestämde mig för att det där löftet skulle uppfyllas. Nu är jag i alla fall på väg och målet är att jag ska vara klar till sommaren med mitt första verk. Är du mer nyfiken på just det? Kika här: Vad skriver jag om?

Under tiden när jag arbetat med mitt större skrivarprojekt har jag försiktigt provat mig fram. Vill någon läsa det jag skriver? För att få svar på den frågan gästbloggade jag hos nätverket Give it forward (några exempel finns i slutet av inlägget) och det gick bättre än jag kunnat drömma om. Många läste och delade det jag skrev, vilket blev min morot till att starta en egen blogg och testa lite till. Och till att fortsätta arbetet med mina egna berättelser.

För en tid sedan läste jag ett intressant inlägg på Debutantbloggen av Felicia Welander – ”Skulle jag skriva om ingen läste?” Det där har jag funderat mycket på och svaret är för min del ja, men precis som Felicia skulle jag nog inte ägna lika mycket tid åt skrivandet om jag inte trodde att någon så småningom vill läsa. För vad gäller mina större skrivarprojekt ser jag en mottagare långt där borta i fjärran. Det jag skriver är för någon annan på andra sidan som jag hoppas ska ta emot det jag ger och tycka att det är bra, att just min berättelse kanske göra världen lite bättre och kanske, kanske också hjälpa eller inspirera en annan människa.

Jag har alltid skrivit i olika former, dagbok, poesi, berättelser, men jag har också alltid haft ett mål. Det tror jag hjälper, oavsett vad man vill, att ha tydligt mål och ett tydligt varför. Jag hoppas och tror att jag en dag ska bli utgiven, en gång och två gånger och sedan äntligen efter två verk (enligt Författarförbundet) kunna kalla mig författare. På riktigt.

Skriver du och skulle du skriva om du visste att ingen läste?

/Anni

Ps Några av blogginläggen som blev en framgång var ”Dröm inte det du vill göra, gör det du vill göra” och ”Ingenting är omöjligt” och  ”Vrider du också på pinnen?” 

Annons

15 reaktioner på ”Varför skriver jag?

  1. Hej! Lämnade härom veckan in mitt bidrag till Iréne Svensson-Räisänens roliga skrivtävling. Vi skulle med hundra ord berätta varför vi skriver 🙂 Detta var mitt bidrag:
    ”Jag känner mig ibland som en kameraman snarare än som en skribent. Liksom denne spelar in bilder som kommer in genom kameralinsen, skriver jag ned de bilder som kommer in via fantasin. Det fungerar alltid bäst när jag antar en avslappnad attityd att betrakta snarare än att prestera. Jag sitter på första bänk på samtliga premiärer som går av stapeln i mitt sinne. Skrattar, gråter och känner med skådespelarna. Ibland kommer fler än jag på premiären, och om vi då känner likadant är upplevelsen ännu bättre. Men oavsett de andra, kommer jag alltid fortsätta iakttaga och njuta av föreställningen.”

    Hälsningar
    Sverre

    Gillad av 1 person

  2. Hej Anni

    Underbart inlägg! Är glad att du gjorde skrivaruppgiften på distanskursen till ett blogginlägg. Kanske får jag se mer av den sorten under skrivarkursen?

    Ska bli mycket spännande att ta del av ditt romanprojekt i sommar på fortsättningskursen på Färgargården. För om jag förstår din deadline ska boken vara klar till dess. Då har du många skrivglada som kan tycka till och ge dig den push du behöver för att få din bok utgiven. Fortsätt skriv!

    Kram Kim

    Gillad av 1 person

    • Hej Kim, stort tack! Ja, om jag får ha hälsan så kommer jag både blogga mer och få klart mitt större skrivarprojekt till sommaren. Det är målet, men jag lägger till – om inget oförutsett händer 🙂 Kram tillbaka!

      Gilla

      • Håller tummarna att inget oförutsett, tråkigt, händer. Spännande, positiva saker är alltid välkomna 😉
        Kram Kim 😀

        Gillad av 1 person

  3. Hej! Du har vunnit en bok på Kulturkollo. Mejla din adress till anna at kulturkollo.se så kommer den på posten. /Anna

    Gilla

    • Hej Anna, oj så glad jag blir! Det är sällan jag vinner något och just idag en extra bra dag för ett sånt kul meddelande eftersom jag är sjuk. Har mejlat min adress och ser fram emot stt få läsa boken jag vunnit. Jätteskoj och tack! /Anni

      Gilla

  4. Hur länge har du skrivit på din berättelse ungefär? Intressant att du kom på din berättelse för flera år sedan och liksom gått och burit på den! Måste vara en bra idé om du inte kunnat släppa den 😀 Har lite svårt att stanna med en och samma idé alltför länge.

    Gilla

  5. Hej Gabrielle, ja en av mina berättelser har jag burit på väldigt länge. Ända sedan jag var fjorton år. Livet kom emellan och det är en berättelse som är och varit svår att skriva, men till slut nödvändig. Du kommer att förstå vad jag menar när den är klar 🙂 Jag har jobbat aktivt med den nu under ett par år parallellt med heltidsarbete och rehabilitering efter en cykelolycka, så det tar tid. Under de här senaste åren har jag även påbörjat flera andra berättelser som ligger i lådan och bara väntar på att skrivas klart.

    Gilla

  6. Hej Gabrielle, det är en berättelse som jag bestämde mig för att skriva redan när jag var 14 år. Men livet kom emellan. Det har också varit en berättelse som varit och är svår att skriva. Du kommer att förstå när den är klar och du kan läsa 🙂 Jag har arbetat aktivt med den berättelsen i ett par år. Det har tagit tid eftersom jag även har heltidsarbete, familj och har en pågående rehabilitering efter en cykelolycka. De senaste åren har jag även fler påbörjade berättelser som bara väntar på att få skrivas klart när den första är färdig.

    Gilla

  7. Pingback: På väg. | Anni Svensson

  8. Du hade rätt, Anni, vi verkar tänka väldigt likt om skrivande 🙂 Bra skrivet!

    Det där är en klurig fråga, har själv funderat en del på den. Precis som du skulle jag garanterat fortsätta skriva, men det skulle nog vara betydligt mindre strukturerat. Mer dagboksliknande texter och anteckningar om olika saker, kanske dikter. Tvivlar dock på att jag skulle lägga särskilt mycket tid på redigering 🙂

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s