Energi och inspiration finns och jag skriver som aldrig förr. Krönikor (den senaste hittade sin väg till lokaltidningen), noveller, blogginlägg och andra texter. Min första e-novell publiceras förhoppningsvis inom kort, men vad händer med det allra viktigaste? Bokprojektet som jag haft som mitt främsta mål. Det där manuset har jag inte vidrört på länge. Varför?
Som skrivare är jag troligen långt ifrån ensam. Du har den där drömmen om den egna boken (eller uppföljaren), bokryggen med ditt namn och titeln på ditt verk. Ditt mål. För att du tror att du har något viktigt att berätta, för att du tror att dina ord kanske kan göra skillnad eller någon helt annan anledning som är viktig för just dig.
Kring det finns både gigantiska förhoppningar och en jäkla massa rädslor.
Du vet att du har något att berätta, du vet att du kan (nåja, kanske kan) och du vet att den där berättelsen måste få bli berättad, komma ut, bli delad och läst.
Vad är det som hindrar mig (och vad hindrar dig)?
För mig stavas det RÄDSLOR. Rädd för att inte lyckas och för att det inte ska bli tillräckligt bra. För just det där att slutföra en hel bok är ett gigantiskt projekt. Och att slutföra en bok som blir bra och som människor kan ta till sig är så stort att det skrämmer mig.
Inser att jag nog uppenbarligen ägnat mig åt vad som benämns ”prokrastinering”. Om det här inlägget inte var så intressant för dig ” so far” har du nu kanske i alla fall funnit ett nytt ord. Prokrastinering.
Och med det sagt – åter till det stora projektet. Sätt en plan för tusan. Skriv klart det där som måste få bli skrivet.
/Anni
Ps. Det kanske inte handlar om ett bokprojekt. Kanske är det något annat du skjuter upp. Varför?
Anni Svensson 
Underbart att du har så mycket energi!
Att skjuta på saker man är rädd för brukar bara skapa mer rädsla och kanske en bismak av ångest också. Det försöker jag komma ihåg när jag låtsas som ingenting 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack, Marie för din kommentar. Visst har du rätt. Och jag vet ju allt det där. Ändå är det ett starkt motstånd. Viljan finns, innehållet finns, men det tar ändå emot. Jag ska banne mig skriva klart, men får nog ge det några dagar till…
GillaGillad av 1 person
Jag har gett ut tre böcker på eget förlag och visst var det jobbigt på ett sätt, men mycket roligt och lärorikt också.
Vi har nog alla våra rädslor – jag har ända sedan jag var barn haft stor tandläkarskräck.
GillaGillad av 1 person
Tack, Carita. Så roligt att du hunnit med tre böcker.Det är en fantastisk bedrift. Grattis!
Och jag förstår vilken härlig känsla det måste vara när man når det där målet. Hag ser det, känner det och drömmer om det. Jag måste nå fram och jag har bestämt mig. Snart så fortsätter jag skriva. Snart…. 😊
GillaGilla
Rädsla, för både det ena och det tredje, är nog den vanligaste orsaken till att man kommer till skott med saker. Vanligast är no rädslan för att misslyckas men sedan kan det också finnas en viss rädsla för att lyckas. För om det går bra så ställer man ändå högre krav på sig själv nästa gång…
GillaGillad av 1 person
Stämmer nog väldans bra det där…
GillaGilla
Tvärr 😕
GillaGilla