Var inte rädd

Terrorn kom till vårt land, till Stockholm 2017 och än en gång är det aktuellt, men nu i Bryssel. Dessutom rasar nya krig på olika fronter. Vid den tiden, 2017 var jag frisk, hade åtminstone inte ME/CFS som kraftigt begränsar livet och jag kunde använda pennan. Jag skrev krönikan ”Var inte rädd” som publicerades i bl a LT.

De senaste dagarna har jag funderat på hur jag ska kunna göra något åt all svärta just nu. Det finns inte mycket jag kan göra med mycket begränsad energi och förmåga. Den lilla kraft jag har går åt till att försöka hitta sätt att må aningens bättre för att orka leva. Men jag delar krönikan jag skrev då vars budskap är lika aktuellt nu. Mitt i det mörka finns ofta godhet och ljus som ger hopp. Först när det goda tystnar och gömmer sig kan ondska och mörker regera.

Var inte rädd

Så har terrorn kommit till vårt land, till vår huvudstad Stockholm. Det många av oss länge har fruktat och anat skulle hända, har hänt. Det är lätt att mitt i det hemska se allt i svart, känna missmod och rädsla. Kanske uppgivenhet inför den ondska som finns i världen och som med denna händelse slagit ned med full kraft mitt ibland oss. Men i allt det mörka ser jag även godhet och ljus som ger mig hopp.


Sverige har blivit annorlunda efter det som hänt. Vi har blivit smärtsamt påminda om att det som händer runt om i världen i form av terror även kan hända här. Vi i det lilla och trygga landet i norr är inte skyddade från ondska. Det som är vardag för många människor i andra länder blev plötsligt verklighet i Sverige.

Attentatet skapade kaos, förvirring och rädsla. Förmodligen är det precis vad som var avsikten, men kaoset varade inte länge. Regering, polis, räddningskår och myndigheter påbörjade omgående ett professionellt och väl inövat arbete. Men det som förundrade mest var att människor stod enade. Rädslan fick inte möjlighet att ta över. Många, många människor som inte alls känner varandra sträckte ut sina händer, visade sympati och handlingskraft för att hjälpa. De erbjöd transporter, öppnade sina hem för främlingar i nöd under hashtagen #openstockholm. En rad fantastiska initiativ för att hjälpa alla de som behövde hjälp kunde följas i sociala medier.

Allt detta visar att det finns både hopp och ljus i sorgen och allt det mörka. När det väl gäller, när det krisar finns människor där för varandra. Vi sluter oss samman och hjälps åt. Det är oerhört fint att se och det bringar hopp och ett försiktigt löfte om en ljusare framtid.

Låt inte ondskan segra. Låt inte det som hänt påverka hur du lever ditt liv. Gå ut, rör dig fritt, lek, spring och lev. Det är när vi blir rädda, tysta och gömmer oss som mörker och ondska kan ta plats och regera. Så länge vi omfamnar livet, varandra, allt det goda och vägrar vika ned oss av hot och rädslor kommer ondskan aldrig att segra. Vi är långt många fler som är goda, vill gott och tillsammans står vi enade och starka. Kampen mot ondska och terror är vår gemensamma kamp.

Mina tankar går till alla drabbade, deras familjer, vänner och anhöriga. All värme, styrka och kärlek till er. Jag må vara dyster, men rädd är jag inte. Först när det goda tystnar och gömmer sig kan ondska och mörker regera. Låt inte det ske. Jaga mörkret och ondskan på flykt. Var inte rädd. Försök att inte vara rädd.

//Anni Svensson

Tips för att skriva en krönika

Hur skrivs en krönika? För mig går det mycket på känsla och kanske lite rutin då jag nu har några i bagaget. Jag fick en ny krönika publicerad igår som gästkrönikör hos Vardagskrönikören. Den feedback som följde med vill jag dela med mig av eftersom den enkelt beskriver hur en krönika är uppbyggd. Här finns också några fler tips om du själv vill skriva en krönika.

Att skriva en krönika är en väldigt fri form av skrivande. Det går att få utlopp för kreativitet och samtidigt är det en chans att skriva om de ämnen som själv intresserar en. Förhoppningsvis kan krönikan också få någon annan att tänka till. Det finns vissa delar som brukar finnas med. En inledning som presenterar ämnet och som får läsaren intresserad är jätteviktigt. Huvuddelen av krönikan berättar mer om händelsen i detalj och du kan lägga fram dina tankar och känslor som fick dig att välja ämnet. I avslutningen knyts allt ihop. Du återkommer till textens idé, budskap och kanske också rubrik.

gastkronikor

Att ge eller inte ge – min senaste krönika

Dag efter dag, oavsett väder och årstid sitter tiggaren utanför din matbutik med en mugg framför sig. När du går ut på restaurang eller tar bilen till jobbet sitter tiggaren kvar. Många tycker det är jobbigt att se människor tigga och står handfallna inför hur man ska bemöta dem. Jag skriver i min krönika ”Att ge eller inte ge” att ett första steg är att försöka se människan bakom koppen och ifall man vågar, kanske försöka sig på ett litet ”Hej!”.

Krönikan finns att läsa på Vardagskrönikörens blogg eller på Vardagskrönikörens Facebooksida. Om du gillar den så får du väldigt gärna kommentera och/eller dela vidare. Tack!

Tips för uppbyggnad och struktur av en krönika

Feedback från redaktören på Vardagskrönikören, krönikan Att ge eller inte ge:

”Nu har jag läst din gästkrönika. Den var riktigt bra; jag fann inte någonting som behövde korrigeras. Du fångar formen för en krönika perfekt när du utgår från en personlig iakttagelse och låter den vara en bro till något större och mer allmänt.

Inledningen väcker ens intresse och du avrundar texten snyggt genom att fråga/uppmana läsaren till handling eller i alla fall en självrannsakan. Språket är fint och du använder vardagen som en snygg inramning. Och framförallt lyfter du ett aktuellt ämne och belyser det på ett effektfullt sätt.

När man skriver om mänsklig godhet och om att se tillvaron i ett större mer inkluderande perspektiv är det lätt att det blir för sött och platt, mer du lyckas både fånga pulsen i medmänskligheten men också logiken som ligger bakom. Summa summarum: en väldigt bra krönika. Jättekul att du skickade in krönikan. Den passar perfekt i Vardagskrönikörens format.”

Vill du skriva en krönika?

Du kan till exempel läsa den senaste krönikan jag skrivit och kika på kommentarerna ovan kring uppbyggnaden. Sedan är det bara att gå ut i världen eller kanske läsa en tidning, hitta ett intressant, aktuellt ämne och börja skriva. Kanske inte så ”bara”, men jag tycker det är väldans roligt med det korta formatet som ger mig energi att fortsätta på mina större skrivarprojekt. Det är också kul som omväxling (jag är kommunikatör till yrket) att skriva om mina helt egna tankar och funderingar. Kanske är det något även för dig?

Lästips! Det finns en hyfsat ny bok om att skriva krönikor. Den verkar jättebra men jag har tyvärr inte hunnit läsa den själv ännu. Den heter ”Facit – konsten att skriva krönikor” och är skriven av Patrik Lundberg.

Mer inspiration

Jag läste nyligen en krönika av Henrik Bahari – ”Från din vän på Venus”.
På ett oerhört vackert vis lyfter Henrik fram det handskrivna brevet som ett spännande alternativ i en tid då de mer moderna tekniska kommunikationssätten börjat kännas triviala. Det är en krönika som jag tror att alla med skrivarintresse kan känna igen sig i och den är också uppbyggd på ett fint sätt.

Litteraturkunskap tipsar: ”Konsten att skriva en bra krönika”

Mediabloggen: ”Tips för dig som vill skriva en krönika”

Skrivartävling för krönikörer

Vardagskrönikören anordnar vid sidan av ”Veckans gästkrönika”, även löpande tävlingar på olika, bestämda teman. Om du är sugen på att tävla och få chansen att vinna en slant så kika på Vardagskrönikörens sida för tävlingar.

Lycka till!

/Anni