En ny krönika i Allas – Mera bus

Krönikan ”Mera bus”.

Idag kom en fin sak i brevlådan. Allas veckotidning nr 36 med min krönika jag skrev för exakt ett år sedan på Fårö.

Av olika anledningar, ändringar på redaktionen m.m så kom den ut först nu, ett år senare. Nu är den alltså här och finns att köpa i närmsta affär. Jag hoppas att du vill läsa ❤️

Jag blev så glad när jag såg den och läste. Ganska så bra, tycker jag nog. (Hoppas att du också tycker om den.) Men den representerar en annan tid, ett annat liv. När jag var frisk. När hjärnan var snabb, när orden flödade. När jag kunde skriva den här sortens texter.

Allas, nummer 36 (2 september 2021)

Jag älskar att skriva krönikor, det omedelbara, det korta formatet. Jag önskar att jag hittar en tidning där det finns möjlighet att bli fast krönikör med ett löpande uppdrag som jag kan ta mig an på min fritid parallellt med femte året Kreativt skrivande på Linneuniversitetet.

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kommer dit igen.

/Anni

Annons

Imorgon kommer en ny krönika

Hurra! Imorgon, torsdag den 18 juli kommer min gästkrönika ”Inte klok utan tvivel” i Allas veckotidning. Jag funderar också nu över nya ämnen att skriva krönikor kring. Har du några idéer?

Jag tycker väldigt mycket om att skriva i det korta formatet som en krönika innebär. En novell eller en bok kräver så mycket mer. En krönika skriver jag snabbt och det är betydelsefullt att få en krönika publicerad. Det ger mig hopp, energi och mod till att färdigställa de längre texterna och berättelserna.

Jag behöver nu nya uppslag för krönikor så ”hit me” med dina idéer. Den krönika som publiceras imorgon har jag fått tips av en vän att skriva. Hon tyckte att jag gott kunde skriva en krönika om tvivel eftersom jag pratar om det ganska ofta. Citatet av Tage Danielsson som krönikan bygger på var det hon som gav mig i en kommentar på min Facebooksida. Tack, Ellen!

Vad tycker du att jag ska skriva om? Jag hoppas få några tips så att jag ser hur det går att skriva på beställning. En dröm jag har är att en dag få en plats som återkommande krönikör för någon tidning eller sajt. Det vore fantastiskt roligt.

Och om du själv funderar på att skriva en krönika har jag skrivit om det i ett tidigare inlägg: ”Tips för att skriva en krönika”.

Imorgon är det enligt tradition bubblig dryck som gäller i glaset. En publicering är stort och firas alltid, alltid 🙂 Allas veckotidning (nummer 30) finns i en affär nära dig. Hoppas så att du vill läsa.

/Anni

Ps. Vill även tipsa om reportaget med Marie Tillman som tecknar Livscoachen i tidningen Metro. Om den inre kritikern och psykisk ohälsa. Mycket intressant läsning (i Allas veckotidning, sid 4-7).

Ny krönika i Allas veckotidning

Min plats idag en liten stund innan ryggen sa att det är dags att ligga ner.

”Utan tvivel är man inte klok” är rubriken på en krönika skriven i december som antogs av Allas veckotidning för ett par veckor sedan. Rubriken är också ett citat av Tage Danielsson. Numret med min krönika kommer ut den 18 juli. Samma vecka som jag fyller år – bästa presenten!

Jag hade helt glömt bort att berätta om den här krönikan fram till idag då jag och min tolvåriga dotter pratade om tvivel och livets gupp. Hon påminde mig om hur viktigt det är att se till alla bra saker i livet i stunder av motgång. Hon har så rätt! Det finns mycket att glädja sig åt – en krönika exempelvis och en fin dotter.

Min dotter överraskade mig med både lunch och glassefterrätt. Hur fint? ❤️

Det där jäkla tvivlet. Igår fick jag veta att bara 15-20 personer kommer in till kreativt skrivande, år tre på Linnéuniversitetet med start i höst. Idag är vi drygt fyrtio personer som läser andra året och till höstens intagning tillkommer även fler sökande från andra skolor. Det är därmed väldigt svårt att komma in till tredje året. Jag vill så gärna fortsätta eftersom det är det absolut roligaste och mest utvecklande jag gjort. Men jag insåg också idag att jag inte kan göra mer än vad jag redan gjort. De två antagningsproven, en novell och en essä är inskickade för över en vecka sedan. Nu kan jag bara innerligt hoppas att det är tillräckligt bra, men det känns tveksamt.

Igår skulle jag varit i Växjö på föreläsning, textsamtal i grupp och under eftermiddagen skulle jag ha deltagit i högläsning på Växjö bibliotek. Det är en stor sak att få möjlighet att läsa en egen text på ett bibliotek. Jag hade övat, förberett och längtat men fick ställa in allt på grund ryggproblem.

Foto: Magnus Eriksson

Kanske svårt att föreställa sig hur allt det där kan vara så himla viktigt, men om du själv skriver eller kanske ägnar dig åt något annat kreativt vet du.

Jag tappar dessutom just nu värdefull tid på jobbet där jag borde vara, där jag behövs. Och inte ett dugg kan jag göra åt saken förutom att vila, promenera lagom långt och göra supertråkiga men nödvändiga sjukgymnastikövningar.

Idag satt jag ute en stund för att ta in lite solljus, skriva några rader. Jag tänkte att det kanske kunde få själen att vakna, minska trötthet, värk och få mig att bli lite gladare. Det fungerade. En liten stund.

bumpy road

Jag försöker ta nya tag, hoppas att värken släpper. Imorgon är en ny dag, en ny början med eller utan tvivel. På måndag väntar läkarbesök, kanske en andra röntgen jag väntat på i fyra veckor. En ny vecka där vad som helst kan hända.

/Anni

Ny krönika – Din tid är nu

allas_2018_nr52_1_dintaidarnu

Nu finns Allas veckotidnings stora nyårsnummer 52/1 ute och där hittar du en ny gästkrönika skriven av mig. Hurra!

Det är lika roligt varje gång något jag skrivit blir publicerat. Den här gången har jag funderat över vad som sker när stora förändringar påverkar ens liv. Jag har även med ett fantastiskt bra citat av Regina Lund: ”När jag inte längre var någons, var jag tvungen att bli min egen.”

Hoppas att du vill läsa och jag passar på att önska dig en fin jul- och nyårshelg!

/Anni

Ps. Det kommer ytterligare minst en krönika till i Allas under nästa år – tema tvivel.

Hallå tvivlet! Ny krönika antagen

Vägen är sällan rak som denna (i närheten av min favoritplats vid havet), men det går ändå framåt.

Häromdagen fick jag besked om att en krönika jag skrev tidigt i våras är antagen av Allas veckotidning. Hurra!

Krönikan har rubriken ”Din tid är nu” och kommer att publiceras i det stora nyårsnumret nr 52/1. Det är så himla roligt varje gång en krönika blir antagen. Bara mina egna ord, mina egna tankar ursprungna en fullproppad hjärna som har så mycket som vill ut.

Det är stort att få en krönika publicerad och jag blir galet glad varje gång. Dessutom vill de gärna ha fler krönikor skrivna av mig (!), så nu sitter jag här och klurar på ämnen. Det är inte brist på idéer, det finns hur många som helst, men kanske har du något uppslag till vad nästa krönika ska handla om? Berätta gärna! Det vore intressant att prova om jag kan skriva en krönika på beställning.

Om jag nu får till det överhuvudtaget. Varje gång jag ska börja skriva hälsar tvivlet på. Den lilla rösten på min axel som viskar att det där kommer nog inte att fungera nåt vidare. Du är inte tillräckligt bra, du kan nog inte längre och varför skulle nån enda människa vilja läsa…

Är det inte märkligt? För att råda bot på det brukar jag fram krönikorna och andra texter som är publicerade och läsa dem. Ibland förstår jag inte att det är jag som skrivit dem, men får ju lov att inse att det faktiskt är jag. Och jag vill skriva mer, drömmer om att en dag få ett fast, stående uppdrag som krönikör i någon tidning. Med fria, egna, vitt spridda ämnen eller ämnen på beställning. Tänk, så kul det skulle vara!

Jag ska ta ett hårt tag om det där tvivlet och skicka bort det för alltid. Om jag kunde. Kanske finns det där för att jag, för att vi som skriver ska bli så bra som möjligt. Kanske finns det där som ett arv, en kvardröjande spillra som handlar om dålig självkänsla eller självförtroende (jag minns sällan skillnaden på de där två). Nåt är det i alla fall som ibland stör mitt ”flow” som jag emellanåt har turen att få uppleva.

Att skriva ett blogginlägg om frustrationen och tankarna som far hit och dit kan också vara ett bra medel mot tvivel. Det fungerar även som en förberedelse för det som ska komma, en rensning av de tankar som ligger i vägen innan jag kan skriva det jag egentligen ska skriva.

Så nu på kvällskvisten när det fortfarande är ljuvligt att sitta ute är det kanske bara att sätta igång då. En krönika och kanske ännu ett kapitel i min bok.

Here we go again…

”The road to greatness is lonely, but the view is worth it”

/Anni

Ny krönika – En sån där obotlig optimist

allas_kronika_1801

Det är en alldeles speciell, underbar, näst intill magisk känsla att se sin egen text publicerad. 
Den här gången är det en ny krönika i veckotidningen Allas (nr 2) som kom ut igår. Där finns min krönika ”En sån där obotlig optimist”.

Krönikan har sin plats i ett jättenummer bland bilder på spirande färgstarka tulpaner, vintervita desserter, hälsoextra, noveller och en massa annat kul. Jag hoppas förstås att du blir så nyfiken på att läsa att du införskaffar tidningen och slår upp sidan 35 (till att börja med.)

Jag är så himla glad över varje litet framsteg och det är så jäkla roligt att skriva. Det blir bubbel för att fira ikväll hörrni! 😊 Och sen ska jag använda den nya energin till att fortsätta skriva min bok. Skrivarresan fortsätter, målet blinkar som ett litet fyrtorn långt borta vid horisonten. Ibland så svagt att det knappt kan anas, ibland så starkt att jag har svårt att se något annat.

Innerligt tack till dig, till alla er som läser, följer min blogg och peppar mig på vägen. Tack till alla skrivarvänner för det fantastiska stöd ni är i med- och motgång och ett särskilt tack till Mikael, redaktionschef på Allas.

”She believed she could. So she did.”

/Anni

Ps. Ikväll firar jag även min skrivarkollega i Fåröakademien, Johanna Glembo. Det blev nyss klart att hon vunnit Swedish Zombies romantävling om ett bokkontrakt och får sin bok Rötmånad utgiven. I somras, på Fårö fick jag förmånen att lyssna till ett kapitel av Rötmånad. Jag som nästan aldrig läser den typen av berättelser i vanliga fall ville genast höra mer. Snart får även du möjlighet att läsa och lyssna. Gör det! Stort grattis Johanna!

Johanna har även nyligen startat skrivarpodden Skrivdriv tillsammans med Ewa Broberg.

En ny krönika – Hur en brun dag blir gul

Det är fredag och en vecka som bjudit på en del motstånd fick just ett fint avslut. För nästan exakt två år sedan fick jag min allra första krönika publicerad. Det har blivit några fler sedan dess och idag är det dags igen. Hurra!

Om du inte har något särskilt för dig någon liten stund under helgen, så kila gärna iväg till närmsta butik och införskaffa tidningen Allas senaste utgåva, nummer 18. I den kan du på sidan 91 läsa min nya krönika ”Hur en brun dag blir gul”. Förutom min krönika så kan du även läsa kortnovellen ”Tårar av lättnad” av Susanne Schemper som är en riktigt duktig skrivarkollega på polemik.nu Du kan också läsa ”Njut av sex och blir friskare” (!), lära dig laga goda, sunda tapas och mycket annat kul.

Hoppas du blir lite nyfiken nu och kanske vill läsa… Hoppas, hoppas, hoppas! Och jag firar med lite bubbel. Ja, jag firar varje liten framgång och publicering. Det är lika fantastiskt roligt och upplyftande varje gång som mina alldeles egna tankar och ord får vingar. Ännu ett litet, litet steg på vägen mot det stora målet.

Ett jättestort tack till redaktionen på tidningen Allas och redaktionschef Mikael.

Skål och trevlig helg!

/Anni