Du är sexton år och kläderna du bär hänger löst på din tunna kropp. Att äta är inte riktigt din grej och det kanske är bra eftersom måltiderna inte alltid infaller på bestämda tider. Du har långt, mellanblont hår, blekt ansikte och jag ser dig sitta där på det stora biblioteket. Tätt intill fönstret vid det lilla, ljust träfärgade bordet med två stolar. Platsen mittemot dig är tom. Så som den ofta är.

Du är vacker, men i spegeln ser du något annat än det jag ser. Utanför fönstret ser du gågatan i stadens centrum med alla affärer och människor som rör sig med raska steg. Människor som alltid verkar ha bråttom. Är de på väg till eller ifrån? Du undrar ofta varför människor alltid har bråttom. Hinner de se något, hinner de känna? Vad är meningen med att springa så fort. Kanske ingen som vet. Eller vet alla utom du?

Du är oftast ensam med dina tankar och allt det andra. För det är tankar du inte förmår dela.  Tankar om att inte vara tillräcklig. Tillräckligt vacker, tillräckligt bra, ha de rätta kläderna, att passa in, att vara älskad. Av någon.

Men här på biblioteket trivs du rätt bra. Det är tyst, lugnt och rofyllt. Den enda platsen där du kan göra läxor och läsa inför prov. Du vet tidigt att det är vad som krävs. Det enda som kan ta dig långt härifrån, till en annan plats, ett annat liv.

Och i de långa raderna av bokhyllor som omger dig finns böcker och författare som du beundrar och älskar. Berättelser och historier om fantasivärldar och riktiga världar. Världar dit du flyr, där du hittar mening och som får dig att förstå att du inte är ensam. Som får dig att se alla möjligheter, allt som finns att se och göra. Världar och liv bortom det du har.

Under alla timmar du suttit där har du bestämt dig för att en dag se din egen bokrygg i hyllorna. Du drömmer om att din bok en dag kommer att göra skillnad, läsas av någon som behöver läsa just dina ord. Du tvivlar, men du kommer att ta dig förbi alla tvivel.

Lilla, kloka och alldeles för mycket tänkande du. En dag blir du vuxen och ser saker lite annorlunda, ser att människors handlingar ofta har en förklaring. Och att de andra som inte vill dig väl behöver du inte bry dig om. Ditt sökande och känslan av att vara ensam kommer kanske alltid att finnas kvar. I ditt hjärta förblir kanske ensamheten. Men du kommer också se att det finns många bra saker i allt det där. I allt.

Önskar jag kunde viska allt det där till dig där du sitter i ensamhetens tystnad. Men det kan jag inte. Det kommer att bli bra ändå. Allt blir bra till slut.

https://youtu.be/WC5FdFlUcl0

”You can make anything by writing.” /C.S Lewis

/Anni