Att skriva med glädje

Det är titeln på författaren Kim M. Kimselius första bok om skrivande. En fantastisk liten bok som gav mig insikter, många goda råd, högre fart och ledtrådar till hur jag på bästa sätt ska bli klar med mitt eget pågående bokprojekt. Eller egentligen mina flera olika bokprojekt, varav ett av dem ska vara klart som utkast för korrekturläsning till årsskiftet. Och ja man kan ha flera bokprojekt på gång samtidigt. Det kan till och med finnas fördelar. Kika här.

image

Skrivarboken ledde mig till Kim. En framgångsrik författare som gärna delar med sig av sina bästa tips. Kim gillar liksom jag tanken på ”Send it forward”. Har du förmånen att lyckas väl med något, hjälp någon annan att uppnå sina mål. Om du kan. Och nu sitter jag lycklig på tåget hem från hennes skrivarkurs i Eringsboda. Under två dagar har jag fått ny inspiration och ännu mer fart på mitt skrivande. Jag kan varmt rekommendera Kims skrivarkurser och hennes blogg med skrivartips. Hon är en perfekt coach som gör skrivandet ännu roligare.

Jag har förutom trevligt sällskap fått mycket energi under den här helgen. Skratt, glädje, applåder och människor som delar en passion ger kraft. Så stort tack Kim och alla kurskamrater som delat med sig öppet av både skrivartips och livshistorier. Nu ska vi ge ut en antologi tillsammans nästa år. Så roligt! Och jag vill bara skriva, skriva….

Ingenting är omöjligt. Författardrömmen lever och spirar 🙂

Ps Kim har nu gett ut en ny skrivarbok ”Att hitta glädje i skrivandet”. Den har jag med mig till hängmattan tillsammans med hennes ”Mysrys”…

image

Det finns hopp.

Ibland blir jag både trött och nedstämd när jag läser och ser på nyheter. Elände, sorg, fattigdom, krig och konflikter i en aldrig sinande ström. Och jag försöker tänka positivt och fundera över vad kan jag göra för att göra något bättre. Kanske påverka en annan människas liv så att det blir lite bättre. Ibland kan det räcka med en upplyftande kommentar till någon som ser ut att behöva det eller lite beröm till någon som gjort något bra.

En del gånger har jag tagit lite större beslut som att t ex ta långsiktigt ansvar för en flicka i Nepal, ett fadderskap via föreningen Maiti Nepal som gör ett fint arbete för utsatta barn och unga flickor. Ibland lyckas jag göra något lite bättre. Ibland inte.

Häromdagen läste jag en artikel i Expressen som gjorde mig riktigt glad. Det handlade om en liten flicka som förväntansfull bjudit in till ett kalas. Det var bara ett problem – ingen kom. Så den beslutsamma mamman tog ett snabbt beslut och lade upp en inbjudan på Facebook. Och vad händer? Det kommer omgående massor med gäster från hela byn. Såna nyheter gör mig varm och jag tänker att det finns fortfarande hopp. Läs hela artikeln här.

Och igår efter ett gäng fler tunga nyheter läser jag så ett blogginlägg från Karin Johannesen, ordförande för ”Farsor och morsor på stan”. Och jag blir förvånad, arg, ledsen, rörd och sen – så himla glad. Det finns människor som gör fantastiska saker därute som vi aldrig får höra talas om. De finns. Och de gör skillnad.

Karins berättelse handlar om midsommarafton i Sandhamn ”Tankar från en vandring med morsor och farsor på stan” och finns på Facebook eller på LinkedIn. Jag skulle bli förvånad om inte du också blir berörd. Läs den.

Som sagt. Det finns hopp. Många goda handlingar ger en lite bättre värld.

1454602_552007274877636_128176276_n