Vilar du idag i din himmel bland mjuka moln eller sitter du vid din barndoms solvarma brygga med din älskade bror vid din sida. Kanske ser ni ut över sjön och viskar tyst om vad som finns i de mörka djupen.

Kanske vandrar du i din trädgård, njuter av alla blommor du önskade dig medan du levde. I den där trädgården du alltid drömde om, men aldrig fick.

Oavsett var du befinner dig så vilar jag här en stund idag, alldeles intill dig, mamma. Intill det enda som finns kvar.

/Anni