Vänder det nu?

/ annisvensson / 3 kommentarer

sol

Du vet de där dagarna och kanske perioderna i livet då det mesta inte är på topp. Det är motigt och mycket är helt enkelt emot.

Jag har haft en sån period nu under en rätt lång tid. Det är än det ena och än det andra och jag har fått kämpa hårt för att inte ge upp. En himla envis själ i en envis kropp, som tur är.

Varje gång jag går in på gymmet, vilket är ofta numer,  tar det emot och jag kämpar för att hitta lite motivation i något hörn. Och idag hände det bara.

Kliver in i omklädningsrummet och där är det tomt, men fönstret står på glänt. Rummet är fyllt  med ljummen luft och jag inser plötsligt att solen skiner där utanför fönstret och det verkar snart bli vår. Rummet är fyllt av årets kanske första vårluft.

Fönstret idag med det magiska solljuset, taget av en usel fotograf, men ändå :-)

Fönstret idag med det magiska solljuset, taget av en usel fotograf, men ändå 🙂

Känner mig fylld av ljus och faktiskt lite ny energi. Det gäller att se de där små, små strimmorna av ljus, även när det är som mörkast. Och det gjorde jag idag.

Men i efterhand, när jag nu funderar över dagen så var det flera saker som gjorde att jag faktiskt kunde se den där strimman av sol och känna den där positiva kraften.

Det var en kram när jag kom till jobbet på morgonen, av en kollega som såg att jag behövde en just idag. Det var ett positivt och bra utvecklingssamtal med min chef och det var ett par vänner som hjälpte mig med snabba råd inför ett bilköp (som visade sig bli avgörande i det som kunde blivit ett riktigt dåligt köp). Några andra vänner har erbjudit en stunds barnvakt i helgen, vilket ibland är ovärderligt. Tack till er, ni vet vilka ni är. Det är så viktigt att se varandra, även de dagar då mycket annat tar ens tid.

Hur gör du för att hålla humöret uppe när det mesta går emot? Och ger du den där vännen eller kollegan en klapp på axeln när det verkar vara motigt? Det är så himla viktigt. Jag tror det är så vi lättare förmår se de där strimmorna av hopp och ljus.

Och åter till den inledande frågan. Vänder det nu? Jag hoppas det.

Vår kloka nioåriga dotter sade häromkvällen, när vi pratade om en del av livets upp- och nedgångar:

”Mamma, du behöver tänka lite mer som Tom (en hjälte i bokserien Beast Quest som hon just nu plöjer igenom). Tom säger så här: Så länge blodet flyter i mina ådror så kommer jag aldrig att ge upp. Det brukar ju du också säga. Det gäller att aldrig att ge upp.”

/Anni

Ju mer jag skriver.

/ annisvensson / Lämna en kommentar

skriver

Jag är av tron att passion för ett ämne eller område, stark vilja och envishet kan ta en människa hur långt som helst. Men jag tror även att om passionen ska fortsätta spira behövs inspiration längs vägen.

Om man är en skrivarsjäl som jag behövs inte mycket för att hålla passionen igång. Lågan brinner alltid, men inte bara av sig självt. Jag läser mycket, allt ifrån bloggar, nyhetsbrev, tidningar till böcker och överallt dyker det upp saker som ger nya idéer. Men jag har aldrig skrivit lika intensivt som under de perioder då jag varit med på skrivarkurser. Nu och då verkar det behövas en liten ”puff” för att komma framåt. Kanske är det likadant för dig? I så fall, tveka inte att anmäla dig till en skrivarkurs.

Vid flera tillfällen har jag deltagit i skrivarkurser på distans. Ett par av dem var ”Skriv en bok, grund” och ”Skriv en bok, avancerad” via Folkuniversitetet och med kursledare och författaren Helen Laestadius Loman. Båda dessa kurser var superbra och inspirerande. Varje vecka fick man en ny skrivuppgift som redovisades öppet i ett virtuellt klassrum och därefter fick alla kursdeltagare ge respons på minst en av de andra deltagarnas texter. Till en början var det lite läskigt med feedback på texter som jag tidigare inte visat någon annan, men snabbt upptäckte jag att det var utvecklande och lärorikt. Både att dela med mig av egna texter och få respons, men även att läsa andras texter och följa feedback som kom från flera håll. När alla var klara vid en viss utsatt dag och tid, kom kursledaren med sin feedback på alla texter. Och där lärde man sig ytterligare en hel del.

Förra sommaren var jag med på min första skrivarkurs ”live” med författaren Kim M Kimselius. Och det var bland det bästa jag gjort för att få fart på inspirationen. Det var fantastiskt att möta likasinnade med samma passion för skrivande och ord och se den näst intill magiska glöd som uppstod. Det var människor i olika åldrar och med olika bakgrund som jag troligen aldrig skulle ha träffat om det inte vore för kursen. Efter dagarna med ”Att skriva med glädje” kunde jag inte sluta skriva.  Ett himla gott betyg med andra ord.

Det finns ytterligare en skrivarkurs på distans som leds av Kim M Kimselius, ”Hitta glädje i skrivandet” Den här kursen är lite annorlunda uppbyggd med självstudier. Man väljer helt och hållet själv i vilken takt man tar de olika delarna i kursen och det finns ingen deadline. Passar utmärkt om man vill få inspiration och bara skriva när lusten faller på eller när tiden finns. I kursen ingår man också i en Facebookgrupp där alla deltagare lägger in sina övningsuppgifter i den takt man själv önskar och får feedback, både från kursledaren och övriga deltagare. Ett bra koncept och en kurs med innehåll som verkligen inspirerar till att skriva för att det är roligt.

Det verkar som om ju mer jag skriver, desto fler nya idéer får jag och desto mer vill jag skriva. Därför kommer jag i sommar återvända till Eringsboda och skrivarvännerna för en ny kurs och i samband med bokmässan i Göteborg den 22-25 september kommer vi ge ut vår gemensamma novellantologi. Det ska bli himla roligt att få se mitt namn, mina egna texter i en riktig bok. Den allra första att ställa in i bokhyllan. Jippi!

/Anni

Ps. Vill du också gå en skrivarkurs under ett par dagar i sommar i en fin miljö? Kolla in ”Att känna glädje i skrivandet”.

Varför skriver jag?

/ annisvensson / 15 kommentarer
Foto: Darius Sankowski

Foto: Darius Sankowski

Ja, varför skriver jag? Det har jag funderat en del på och jag tror att jag är en skrivande själ som helt enkelt inte kan låta bli. Att skriva är för mig nästan lika nödvändigt som att andas. Det finns ord och berättelser som kräver att få komma ut.

Ända sedan jag var liten har jag läst väldigt mycket. Och någonstans där i böckernas underbara värld och bland bibliotekets hyllor fyllda med kloka ord, kunskap och äventyr väcktes en lust att skriva själv. Ända sedan dess har jag älskat att skriva. Ibland är det för att bena ut frågor jag funderar på, ibland för att prova hur olika ord passar ihop eller för att undersöka om jag kanske kan skriva poesi. Och ibland skriver jag för att bli av med jobbiga känslor jag bär på eller bara för att det är så himla roligt. Skrivandet ger mig bra saker som glädje, energi eller bara lugn och ro, beroende på hur jag känner mig just där och då i den stunden.

Sedan långt, långt tillbaka i tiden har jag burit på en särskild berättelse. Redan när jag var fjorton år bestämde jag mig för att den skulle skrivas. Och jag skulle bli författare. Men av flera olika anledningar dröjde det länge innan jag skred till verket och verkligen bestämde mig för att det där löftet skulle uppfyllas. Nu är jag i alla fall på väg och målet är att jag ska vara klar till sommaren med mitt första verk. Är du mer nyfiken på just det? Kika här: Vad skriver jag om?

Under tiden när jag arbetat med mitt större skrivarprojekt har jag försiktigt provat mig fram. Vill någon läsa det jag skriver? För att få svar på den frågan gästbloggade jag hos nätverket Give it forward (några exempel finns i slutet av inlägget) och det gick bättre än jag kunnat drömma om. Många läste och delade det jag skrev, vilket blev min morot till att starta en egen blogg och testa lite till. Och till att fortsätta arbetet med mina egna berättelser.

För en tid sedan läste jag ett intressant inlägg på Debutantbloggen av Felicia Welander – ”Skulle jag skriva om ingen läste?” Det där har jag funderat mycket på och svaret är för min del ja, men precis som Felicia skulle jag nog inte ägna lika mycket tid åt skrivandet om jag inte trodde att någon så småningom vill läsa. För vad gäller mina större skrivarprojekt ser jag en mottagare långt där borta i fjärran. Det jag skriver är för någon annan på andra sidan som jag hoppas ska ta emot det jag ger och tycka att det är bra, att just min berättelse kanske göra världen lite bättre och kanske, kanske också hjälpa eller inspirera en annan människa.

Jag har alltid skrivit i olika former, dagbok, poesi, berättelser, men jag har också alltid haft ett mål. Det tror jag hjälper, oavsett vad man vill, att ha tydligt mål och ett tydligt varför. Jag hoppas och tror att jag en dag ska bli utgiven, en gång och två gånger och sedan äntligen efter två verk (enligt Författarförbundet) kunna kalla mig författare. På riktigt.

Skriver du och skulle du skriva om du visste att ingen läste?

/Anni

Ps Några av blogginläggen som blev en framgång var ”Dröm inte det du vill göra, gör det du vill göra” och ”Ingenting är omöjligt” och  ”Vrider du också på pinnen?” 

Det där med tid.

/ annisvensson / 1 kommentar
Foto: Brooke Campbell

Foto: Brooke Campbell

Jag har ägnat en del tid åt att fundera på hur jag ska få mer tid. Så mycket jag vill göra, men alldeles för få timmar på dygnet. Känner du kanske igen dig?

För ett par år sedan bestämde jag mig. Ett skrivarprojekt som åkt upp och ner i byrålådan ska stanna uppe och skrivas klart. En dröm sedan länge ska bli verklighet. Men hur skulle det klämmas in mellan arbete, skolskjuts, aktiviteter, matlagning, handla, tvätt, städning, trädgårdsarbete och husrenovering. Och allt det där andra som bara måste göras när man som jag, är mitt i livet med familj, barn och ett gammalt, men älskat hus som pockar på uppmärksamhet?

Det finns ett antal olika vägval. För det första behöver man bestämma sig. Det som nu ska göras (i mitt fall, skriva klart en bok) är det värt att prioritera? Vad är absolut viktigast för mig här och nu? Vad ger mig energi i livet och vad gör mig glad?

Jag behövde inte fundera särskilt länge. Jag vill skriva klart boken, mitt första verk, skriva en krönika ibland och jag vill blogga. Det är saker som är bland det bästa och roligaste jag vet (förutom att vara med min familj och mina vänner) och det tillför energi. Tänk att ibland till och med inspirerar jag någon annan människa och det är fantastiskt! Jag har även funderat på om jag är lite självisk, men kommit fram till att om jag är glad, blir de som finns runt omkring mig glada.

När det väl var bestämt resonerade jag med min familj och vi bestämde att varje söndag under några timmar har jag min ”skrivartid”. Då är jag ensam och kan ägna mig fullt ut åt mitt skrivande. Bara min tid. Känns oerhört lyxigt.

Har det fungerat bra då? Både ja och nej. För det mesta skriver jag. Men verkligheten tassar ibland emellan med kalas, trevliga besök och annat. Och då blir det ett uppehåll just den söndagen eftersom det också är viktigt och inte allt kan schemaläggas, men annars skriver jag. Sakta, sakta går det framåt.

En annan sak jag gjort för att få mer tid till skrivande är att jag valt bort tv-tittande. Inte helt, men nästan. Istället för att hasa ner i mysiga tv-soffan skriver jag och/eller går ut och promenerar, i mörkret med en pannlampa som enda sällskap. Och sen skriver jag. Där och då på mina ensamma promenader kommer några av de allra bästa idéerna (jo, det är sant!). Jag har en tanke om att när man ser mindre, så känner man mer. Kan det vara så kanske?

Och idag åkte jag buss till jobbet för att vår dotter ska få öva och snart åka buss på egen hand till och från skolan (som ligger ett par mil bort). Vips! Hittade jag mer tid att skriva eftersom hon ville läsa. 50 minuter på bussen gav det här inlägget och ytterligare ord till mina berättelser. Så ibland ska jag kanske ta bussen istället för bilen. Klimatsmart till på köpet 🙂

Har du bestämt dig för vad som ger dig energi och har du valt att prioritera det i ditt liv? Har du i så fall behövt välja bort något annat?

Jag vill avsluta med ett boktips. ”Tio tankar om tid” med Bodil Jönsson. Mycket läsvärd och jag länkar till Bokbörsen eftersom jag gillar idén om återbruk. Boken finns även som pocket hos de flesta bokhandlare på nätet. Läs den. Och fundera.

/Anni

Hemingways bästa skrivartips och en tävling

/ annisvensson / 3 kommentarer
Foto: Camille Kimberly

Foto: Camille Kimberly

Det finns ett stort antal författare som inspirerat mig längs skrivarvägen. Listan på författare och inspiratörer är lång. Idag tänkte jag fokusera på en av dem – Hemingway.

Arnold Samuelson hette en ung man som bestämde sig för att träffa Hemingway. Året var 1932  och Arnold var precis klar med en journalistutbildning. Han visste att han ville skriva och tänkte att lära av den bäste borde vara det enda rätta. Därför bestämde han sig för att besöka den författare han ansåg var bäst – Hemingway. Det visade sig vara ett lyckodrag, för Hemingway och Samuelson kom bra överens och Samuelson stannade nästan ett helt år. Han spelade in många av samtalen med Hemingway, men det blev inget som publicerades och ingen visste kanske ens att materialet fanns.  Förrän långt senare.

EfterHemingway Samuelsons död hittade hans dotter texterna. Och det blev en bok 1981. ”With Hemingway – a year in Key West and Cuba.”

Hemingway, däremot gav ut en bok redan 1937 om deras möten och sina egna skrivartips  ”Esquire compendium of writing advice”

Det finns mycket intressant med den här historien och allt det som Hemingway berättar om hur han ser på skrivande och hur man gör.

”Here’s a list of books any writer should have read as a part of his education… If you haven’t read these, you just aren’t educated. They represent different types of writing. Some may bore you, others might inspire you and others are so beautifully written they’ll make you feel it’s hopeless for you to try to write.”

Om du vill se hela listan på de böcker som Hemingway rekommenderade så hittar du dem här på brainpickings.org: ”Hemingways advice on writing, ambition, the art of revision, and his readinglist for aspiring writers.”

Ett annat exempel är ett citat från honom som handlar om var man börjar och slutar skriva.

”The most important thing I’ve learned about writing is never write too much at a time… Never pump yourself dry. Leave a little for the next day. The main thing is to know when to stop. Don’t wait till you’ve written yourself out. When you’re still going good and you come to an interesting place and you know what’s going to happen next, that’s the time to stop. Then leave it alone and don’t think about it; let your subconscious mind do the work.”

Han berättade också mer om hur han gjorde när han skrev. Ett annat spännande exempel:

”The next morning, when you’ve had a good sleep and you’re feeling fresh, rewrite what you wrote the day before. When you come to the interesting place and you know what is going to happen next, go on from there and stop at another high point of interest. That way, when you get through, your stuff is full of interesting places and when you write a novel you never get stuck and you make it interesting as you go along.

Every day go back to the beginning and rewrite the whole thing and when it gets too long, read at least two or three chapters before you start to write and at least once a week go back to the start. That way you make it one piece.

And when you go over it, cut out everything you can. The main thing is to know what to leave out. The way you tell whether you’re going good is by what you can throw away. If you can throw away stuff that would make a high point of interest in somebody else’s story, you know you’re going good.”

Himla spännande att läsa det här tycker jag och det finns mycket mer på brainpickings.org

Och jag tänker lite som Samuelson, att lära av de bästa är en bra strategi när man har höga mål. Det gäller inte bara skrivande, utan allt i livet.

Att följa bloggar är också lärorikt och givande på många sätt. Idag när jag skrev just det här inlägget kom vips! ett mejl från Kim M Kimselius blogg om en skrivartävling i Hemingways anda och spår. Om du är duktig på engelska kan den här tävlingen vara kul: ”Write where Hemingway did”.

Lycka till!

/Anni

Att planera för en kris är det bästa sättet att undvika den

/ annisvensson / 4 kommentarer
Foto: "Storm" av Kien Do

Foto: ”Storm” av Kien Do

I medierna kan vi ofta läsa om företag eller organisationer som hamnat i någon form av kris. Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Nu senast är Volkswagen och Kommunal två fenomenalt bra exempel att ta en titt på om man som jag, är intresserad av kommunikation. Ett äldre exempel är Fritidsresor under tsunamikatastrofen. Hur har de hanterat krisen och kriskommunikationen och hur gör man egentligen för att klara en kris på bästa sätt?

”It takes 20 years to build a reputation and five minutes to ruin it. If you think about that, you’ll do things differently.” /Warren Buffet

För det mesta bloggar jag om motivation, inspiration och det ena benet jag jobbar med under delar av fritiden, litterärt skrivande. Men en stor del av mitt liv handlar om en annan sorts skrivande och företagskommunikation, eftersom jag arbetar som kommunikatör i energibranschen. Därför skriver jag även om den sortens kommunikation. Under många år var jag även informationsansvarig och informationschef i ett stort säkerhetsföretag och jobbade både med intern och extern kommunikation i en händelserik dygnet-runt-verksamhet och allt vad det innebär.

Förberedelser – det handlar inte OM utan NÄR en kris uppstår

Av erfarenhet vet jag att det inte handlar OM ett företag kommer att genomgå kriser, det handlar bara om NÄR. Därför är det så viktigt att det finns en plan, INNAN det sker. Det är det absolut viktigaste jag tagit med mig genom åren och allt det jag varit med om. Finns en plan kan många potentiella kriser stanna vid just ”potentiell” och inte bli mycket mer än en liten notis eller kanske inte ens det. Dessutom kan planering och tankar kring vad som skulle kunna hända göra att brister upptäcks och kan åtgärdas. Organisationen blir mer medveten. Ibland blir det ändå en fullskalig kris av någon anledning, men då har man en plan för att ta sig igenom den så bra som möjligt. Mitt motto när det kommer till kriskommunikation är och har alltid varit framgångsrikt:

”Always hope for the best, but always be prepared for the worst.”

Kris- och kriskommunikationsplan

Alla företag och organisationer behöver en kris- och kriskommunikationsplan. Och då menar jag inte en pärm med välformulerat material som står i en hylla. Jag menar en plan som involverar medarbetare och ledare på alla nivåer. En tydlig plan med checklista som finns tillgänglig även utanför kontoret. En plan som tagits fram utifrån hur olika tänkbara scenarier skulle kunna inträffa och hur man då agerar. Vem gör vad, vem är krisledare, vem agerar talesperson externt gentemot media, vem hanterar den interna kommunikationen på intranät och i andra interna kanaler, hur ska alla ledare, eventuella kontor och avdelningar arbeta tillsammans osv. Allt behöver planeras och vara tydligt och klart INNAN krisen slår till.

Tänk ut möjliga händelser, eventuella risker och hot

Att fundera på scenarier och tillsammans ägna tid åt att tänka ut möjliga händelser, missförhållanden i t ex leverantörskedja eller andra potentiella risker och hot är ett förträffligt sätt att börja. När man väl fått fram dem, sätter man en plan med checklista  för hur de ska hanteras om de inträffar i verkligheten. En plan som man sedan ser till att alla känner till, för annars gör den heller ingen nytta när krisen väl slår till. Det finns knappt ingen tid alls att fundera på det då och man behöver checklistan för att kunna jobba snabbt. (Det kan jag personligen intyga efter att ha upplevt, bland annat, ett stort välkänt rån på nära håll). Det blåser inte lite lätt, det stormar. Tidningar, tv, radio, ägare, medarbetare, kunder och anhöriga hör nämligen av sig direkt och det finns ingen som vill vänta på ett svar. Det går rasande snabbt och den digitala utvecklingen och sociala medier har skapat en ny verklighet med en transparens vi alla måste förhålla oss till.   Därför är planen A och O. Alltid.

Öva och öva igen

För att det ska fungera behövs även övning. De som gör allt det jag beskrivit ovan och som dessutom övar kan klara sig undan kriser eller åtminstone hålla dem på en lägre nivå än vad som annars varit fallet. Om man är förberedd klarar man kriser bättre. Det här kräver en hel del jobb, men det är värt varenda minut och varje krona. För kostnaderna som uppstår om det verkligen blir en kris som raserar varumärket kan bli mycket dyrare än man kan föreställa sig.

”Om du tycker krisövningar är dyrt – prova kris.” /Lottie Knutson, tidigare Kommunikationschef på Fritidsresor

Tre tips när krisen väl slår till

Råd 1. Få snabbt en överblick över vad som hänt. Sammankalla utsedd krisledningsgrupp. För att kunna sätta igång rätt aktiviteter och kommunikationsarbete måste du först ha alla fakta. Därför skulle jag säga att överblick och fakta är över vad som skett är det första att inhämta och det måste gå snabbt. Därefter görs en bedömning av krisledningsgruppen av hur situationen ska hanteras. Snabba beslut som sedan kommuniceras. Löpande möten med uppdateringar.

Råd 2. Börja kommunicera omgående. Så snart du fått veta att något hänt, se till att öppna alla kommunikationskanaler omgående. Berätta att arbete pågår med att få fram fakta och att mer information kommer att ges. Tala även om när och hur den kommer att ges. Kommunicera sedan löpande i utvalda kanaler och var så transparent som möjligt. Här tycker jag att Fritidsresor är ett bra exempel. Lottie Knutson var en person som klev fram, visade handlingskraft och kommunicerade tryggt och tydligt. Hon har under ett seminarium berättat att Fritidsresor haft både krisplan och övningar innan den näst intill otänkbara tsunamin inträffade i Thailand och krisen var ett faktum och det kan du läsa mer om här i en artikel i Dagens Nyheter: ”Hon stod stadigt när Sverige vacklade” Lottie har skrivit en bok om sina upplevelser som säkert är mycket läsvärd:  ”Nödrop – när krisen kommer”

Råd 3. Ljug aldrig. Du kanske inte behöver säga allt, men om du får raka frågor, ge raka svar och svara kort. Men ljug aldrig! Här tycker jag att en av Kommunals representanter visar på ett utomordentligt bra exempel hur man inte ska göra: ”Resan som fällde Kommunaltoppen” Men man ska också veta att när det blåser hårt är det svårt att stå framför den där kameran. Åter igen, oavsett svårighet, ljug inte.

Det finns många fler råd och mycket mer att tänka på före (t ex medieträning), under och efter en kris och allt ryms inte i ett blogginlägg.  Därför rekommenderar jag istället några böcker, en artikel och en undersökningsrapport i ämnet.

Lästips för den som vill veta mer

Att ha en sund företagskultur, leva som man lär och efter kloka  värderingar är förstås grunden i allt, så att man slipper förtroendekriser som vi just nu ser i Kommunal. Och som sagt, att studera aktuella ”case” är också ett utomordentligt bra sätt att se och lära vad som fungerar och vad som inte gör det. Innan krisen slår till.

/Anni

Slumpen är kanske ingen tillfällighet?

/ annisvensson / 2 kommentarer

För några år sedan läste jag en bok med titeln ”Slumpen är ingen tillfällighet”. En bok som jag hittade på grund av en rad tillfälligheter. En av de mest intressanta och tankeväckande böcker jag läst. Något skeptisk till innehållet i början, men sedan betagen och förundrad.

Det handlar kort och gott om allas vår lilla del i det stora hela och ”synkronicitet”. Mycket förenklat beskrivet handlar det om att saker och ting kanske har ett större samband än vad vi tror.

Ofta tänker jag (och kanske även du?) att nu var det slumpen igen att just ”det där” hände. Men är det inte konstigt när olika saker i livet plötsligt ser ut att vara sammanhängande på ett sätt som inte riktigt går att förklara? Varför gör vi på ett visst sätt i olika situationer och varför möter vi plötsligt människor som vi kanske just där och då behöver. Eller varför står plötsligt den där vännen framför dig, som du inte sett på trettio år och som du tänkte på bara någon dag innan? Det kanske inte bara är slumpen, utan något mer övergripande som låter det ske? Jag har inte svaret, men det är intressant att tänka tanken. Kanske finns där något som inte går att förklara, något som styr oss mot ett  mål som är menat redan från början. Eller är det bara slumpen, de där upplevelserna?

Boken ger inblickar i ett av livets mysterier, den meningsfulla slumpen, det märkliga sammanträffandet, den osannolika händelsen, som kanske löser ett problem eller till och med förändrar ett liv.  Författaren Jan Cederquist berättar om just sådana specifika händelser och vad som kan tänkas ligga bakom. Superspännande.

Då och då råkar jag ut för saker där jag kommer att tänka på temat för den här boken. Häromdagen satt jag och funderade på min första bok igen. En roman baserad på självbiografiskt material med tema att ingenting är omöjligt. Blev lite osäker i arbetet, som så många gånger förr och fick en känsla igen. ”Nope, även om jag blir klar nu med hela berättelsen från början till slut med den röda tråden och allt viktigt så kanske ingen ändå vilja ge ut min bok. Och hur ska jag hitta ett förlag? Som ser mig, lilla jag , som kom från ingenting. Hur sannolikt är det. Egentligen.”

De tankarna hade jag samtidigt som jag surfade runt på skrivarbloggar och i sociala medier. På Twitter ser jag något om en skrivartävling med tema ”Jag sa aldrig” och en förening jag aldrig hört talas om förut,  ”Liv i Sverige” med devisen ”Varje liv är värt att skildra”. Blir lite nyfiken och klickar mig in för att läsa vidare. Det visar sig vara oerhört värdefullt.

”LIV i Sverige” är en förening som drivs ideellt. De har inga anställda och inget kontor. För 200 kronor per år blir man medlem. Som medlem har man möjlighet till kostnadsfri rådgivning i litterära frågor. Man får också fyra nummer av medlemsbladet ”LIV i Sverige”. I det får man information om skrivarkurser, tävlingar, nyutkomna böcker, berättarcaféer och mycket annat. Dessutom får man rabatt på alla deras böcker och man kan skicka in självbiografiskt manus till dem. De har lektörer som läser manus med ambition att hjälpa till.

Det är ett  av många egna, enkla exempel på ”synkronicitet”. Det kan ju även vara så att om man har siktet inställt på ett mål så ”scannar” man medvetet eller omedvetet efter vägar att ta sig dit. Därför är det också viktigt att ha mål. (Mer om vikten mål kommer i ett annat inlägg längre fram.)

Varför läser till exempel du just nu det här blogginlägget? Är det en ren tillfällighet, eller är det ”synkronicitet”, en meningsfull slump som på något sätt har med ditt liv att göra?

/Anni Svensson

Ps. När jag nu delar med mig av LIV i Sverige och möjligheten till lektörsläsning av manus med självbiografiskt material kanske de får många fler manus av min sort och min chans till att nå målet att bli utgiven kanske minskar? Må så vara, jag drivs av tanken att ”skicka vidare”. Finner du något bra, så dela med dig. Det kommer alltid något bra ur det, så jag håller en tumme för mig och alla andra med författarambitioner.

Galet eller smart?

/ annisvensson / 6 kommentarer
Foto: Dyaa Eldin, "Dreamcatcher"

Foto: Dyaa Eldin, ”Dreamcatcher”

Idag hittade jag en artikel i The Washington Post som grep tag i mig direkt. Pablo, som älskar böcker berättar om hur han nu i januari öppnar en butik för begagnade böcker. I denna digitala tidsålder. Hur tänker han? Är han galen eller rentutav smart?

Han säger själv: ”I guess it is pretty crazy”, men jag ser bara en person som följer sin passion och sitt hjärta. Jag blir alltid inspirerad av att läsa såna historier, för det går ofta himla bra när man är sann mot sig själv och gör det man verkligen tycker om. Det verkar också genom det som berättas i artikeln som om bokhandlare och begagnade böcker håller på att göra comeback. Underbart! För jag är sådär lite gammeldags när det kommer till läsande och jag läser helst på papper (om jag inte lyssnar på ljudböcker). Det är något med att kunna ”känna” boken eller tidningen när jag läser och så tycker jag det är enklare för ögonen. Kan ju ha något med åldern och seendet att göra också förstås…

Här kan du läsa hela artikeln: ”In the age of Amazon, used boookstores are making an unlikely comeback.”

Och en annan på samma tema: ”Independent bookstores turn a new page on brick-and-mortar retailing”

För inte så länge sedan läste jag också om hur många som idag vill läsa på papper (tidningar, böcker, nyheter osv) och hur många som föredrar digitalt. Och hur ser det egentligen ut idag? Läser alla människor bara på sina skärmar eller finns det fler än jag som föredrar att t ex läsa böcker och tidningar i pappersformat?

Här finns kanske en del av svaren: ”Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right”

onlinereading_kalla_Student_Monitor

Hur läser du helst om du får välja?  Digitalt eller papper?

Jag tänkte avsluta dagens helt oplanerade inlägg med två riktigt bra tips om du är ute efter både e-böcker och traditionella böcker (begagnade). Ja, om jag får säga det själv förstås och det är ju så härligt med en egen blogg – jag får säga och skriva precis vad jag vill 🙂 Så här kommer två tips:

  • Köpa begagnade böcker på nätet är plättlätt och fungerar utmärkt. Kika här och gör det: Bokbörsen
  • Om du söker lite äldre böcker (e-böcker) kan du kika på Litteraturbanken. Här finns gratis material för nedladdning i ePub-format, både svenska klassiker och även fackböcker. Galet bra! (Tack till Gabrielle som driver bloggen ”Läsa & Skriva” för det finfina tipset.)

Och som svar på frågan i rubriken. Galet eller smart? Pablo är kanske lite galen som vågar, men också modig, smart och härligt inspirerande eftersom han följer det han verkligen vill göra. Låter sin dröm bli verklighet. Jag är kanske också lite galen som försöker ge mig på att skriva böcker och blogga i hopp om att någon ska vilja läsa, men jag älskar ju att skriva. Så jag ser mig också som passionerad, envis, smart och förhoppningsvis även inspirerande. Lite av varje liksom.

”Be bold enough to use your voice, brave enough to listen to your heart, and strong enough to live the life you´ve always imagined.” /Tomas Öberg

/Anni

Hur kommer man igång och hur blir man en bra bloggare?

/ annisvensson / 4 kommentarer

bloggare

Ja, hur gör man för att komma igång och hur blir man en riktigt bra bloggare? Vad ska man blogga om? Hur får man fler följare? Det är frågor jag ställt mig sedan jag började blogga och det finns många bra inspiratörer och tips där ute. Det svåra är kanske att hitta de enklaste och tydligaste tipsen som dessutom är gratis och därför vill jag dela med mig av mina tre bästa inspirations- och kunskapskällor.

När jag startade min privata blogg ville jag smygstarta. Dels för att se om det överhuvudtaget fanns någon som vill läsa det jag skriver på min fritid och dels för att jag ville ha tid på mig att fundera över innehåll och struktur och att utveckla. Jag började med att fundera över innehåll och syfte med bloggen. Det tror jag är ett bra första steg, oavsett om det är en privat blogg som skrivs mest för skojs skull eller om det är en företagsblogg (som jag också jobbar med). Det här har Per Wikström, webbstrateg beskrivit bra i sitt inlägg ”Strategi för att börja blogga”.

”The secret of getting ahead is getting started.” /Mark Twain

Jag försöker utveckla min privata blogg lite efter hand när jag lyckas hitta små tidsluckor en del av mina lediga dagar. Under tiden har jag samlat på mig en del inspiratörer som har bra tips om dels hur man kommer igång och dels hur man gör för att bli en riktigt bra och framgångsrik bloggare. I stället för att behålla dem för mig själv delar jag med mig. Har du fler inspiratörer och hemsidor om bloggar som borde vara med på listan? Tipsa gärna!

Topp 3 – blogginspiratörer (för både kunskap och inspiration)

  1. Startablogg.se  En bra site för den som vill hitta det som behövs för att bli bäst på att blogga. ”För dig som har drömmar, ambitioner och viljan att göra något mer än att bara starta en blogg.” Här finns till exempel inlägg om hur man kommer igång på 15 minuter: Tre steg för att börja blogga och 22 börja blogga tips från ledande bloggexperter samt det läsvärda 21 taktiker för att öka din bloggtrafik och mycket mer…
  2. Betterbloggers.se Ett yrkesnätverk för bloggare som vill ge kunskap och verktyg för att utveckla bloggar och bloggare. Är till för alla, både för den som tar sina första bloggsteg till den som har blogg som hobby på sidan av ett jobb, och den som lever helt på lön från bloggrelaterat arbete. Här finns en lång rad läsvärda tips och verktyg för bloggare och det är helt gratis att bli medlem.
  3. Palin.net Fredrik Palin är rådgivare inom PR och sociala medier och har bland annat en blogg om just bloggande och sociala medier. Jag skulle säga att Fredriks blogg mest riktar sig till företagsbloggare, men även privata bloggare kan ha bra nytta av innehållet. Fredrik delar med sig frikostigt och har skrivit bra inlägg t ex om hur du startar en blogg och även om hur du får fler följare till din blogg.

Hoppas att några av tipsen och länkarna hjälper dig att komma igång eller att fortsätta arbetet med att utveckla just din blogg. Lycka till!

Ps. Glöm inte att tipsa mig om du har fler blogginspiratörer som är så där riktigt bra och som borde finnas med på topplistan. Tack!

Tankar om nyord och småord

/ annisvensson / 2 kommentarer

ord

Häromdagen läste jag ett blogginlägg av Anna Hellqvist om nyord och blev inspirerad och påmind om att jag också borde skriva några ord om just nyord. Varje år får vi nya ord, så kallade nyord i vårt språk och en lista tas fram varje år av Språkrådet och Språktidningen. Känner du till årets nya ord?

Orden i nyordslistorna är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under det senaste året. I egenskap av kommunikatör och skribent tycker jag det är fantastiskt bra att vårt språk hela tiden utvecklas. Det behövs, eftersom allt annat i vårt samhälle förändras. Vi får nya företeelser och behov av nya ord uppstår.

Det är intressant för en sådan som jag att läsa listan med nyord eftersom jag gärna tar in nya ord i mitt skrivande. Ibland använder jag ord i vissa delar av mitt skrivande, främst i privat blogg och skönlitterära projekt, som kanske enligt dagens officiella listor inte finns. Jag använder också småord ibland på ett sätt som kanske inte enligt vissa ”vetare” (se där, ett ord som egentligen inte finns) är korrekt.  Och det där med småord  och funderingar kring regler har jag tidigare gästbloggat om i bloggen Läsa & Skriva: ”Småordens betydelse” En bra sak med att bli äldre är jag numer vågar göra lite som jag vill, både när jag skriver och gör andra saker. Det är befriande och himla roligt! (Se där, ett ord till som nog inte är helt korrekt – ”himla”, men jag tänker fortsätta skriva det ändå.)

Eftersom det årligen kommer nya officiella  ord är det fullt möjligt att de ord jag och andra ibland använder så småningom också kommer in på listan.  Hoppfullt! Tar du också in nya ord i ditt språk eller ditt skrivande?  Berätta gärna för mig och/eller tipsa Språkrådet: Skicka in dina egna förslag på ord och nyord

Några av de nya orden för 2015 som i någon mån berör kommunikation:

  • faktaresistens – förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som istället grundas på konspirationsteorier.
  • geoblockering – teknisk spärr som hindrar innehåll på internet att visas inom ett visst geografiskt område.
  • groupie – gruppbild där också fotografen är med på bilden
  • klickokrati – ett samhälle där journalistik och politik styrs av vad internetanvändarna föredrar, till exempel genom att klicka på gilla- och delaknappar på nätet
  • nyhetsundvikare – person som inte tar del av mediernas nyhetsrapportering
  • plattfilm – traditionell film utan tredimensionella effekter
  • rattsurfa – använda mobiltelefon eller annan utrustning som begränsar uppmärksamheten vid bilkörning
  • robotjournalistik – nyhetsrapportering med datorgenererade artiklar
  • svajpa – styra till exempel en dator eller en mobiltelefon genom att dra med fingret på skärmen
  • talepunkt – förberett uttalande som exempelvis en politiker upprepar i en debatt eller en intervju
  • triggervarning – förhandsvarning om att till exempel en bok eller en webbplats har ett innehåll som kan väcka obehag hos vissa personer
  • trollfabrik – organisering av nättroll och bloggare som har till uppgift att sprida propaganda
  • youtuber – person som ägnar sig åt att lägga upp filmer på Youtube, ofta i en sådan omfattning att det kan ses som ett yrke

Läs mer:

/Anni Svensson