Vända upp och ned på allt?

Sitter på ett tåg och som vanligt kommer en mängd tankar och ideer kring skrivandet när jag är i framåtrörelse. Tänk om jag skulle ändra hela planen? Kanske är det precis vad jag behöver göra.

Den bok och berättelse som funnits med mig under många år, och som jag sedan länge bestämt ska bli klar först är oerhört svår att skriva. Vissa delar gör fysiskt ont. 

Att den är så galet svår att skriva har gjort att arbetet dragit ut på tiden. Berättelsen är viktig, den ska bli klar, och jag är övertygad om att det finns de som behöver den. Men kanske ska den få vila lite nu, bli nummer två. 

När jag arbetat med ett antal noveller har jag upptäckt att jag egentligen är hyfsat snabb i både ide, tanke och produktion. Den senaste novellen, ”De orörbara”, i en för mig, helt obekant genre (fantasy) skrev jag klart på några dagar. Ja, själva stommen, sedan följde såklart en lång process med redigering, tvivel (kanske bäst att slänga i papperskorgen), förbättringar, omskrivningar osv. Det var ändå en novell om drygt 30 000 tecken som blev klar. Snabbt. 

Det intressanta är också att den var enormt rolig att skriva. Svårt, men roligt. Stundtals var det som om karaktärerna började leva, berättade för mig vad som skulle skrivas istället för tvärtom. Det är just det ”flowet” och den glädjen jag vill uppleva när jag skriver. 

Med roman nummer två är känslan att det kan bli så. En spänningsroman där jag hämtat inspiration från säkerhetsbranschen där jag varit verksam under halva mitt liv. Kanske är det den berättelsen jag istället ska skriva klart först?

Ju mer jag tänker på att vända upp och ned på allt – desto mer känns det rätt. 

Den första, längre berättelsen har tagit år. Ändå är den inte klar. Kanske är det en helt annan berättelse än den jag tänkt som ska skrivas klart först? 

Är nu på väg till Växjö och de första föreläsningarna i kreativt skrivande. Ska ta mig en funderare till, men kanske har jag redan bestämt mig.

Vad är dina tankar kring detta? Vända upp och ned på allt eller följa planen? 

/Anni

Ps. Novellen ”De orörbara” kommer att vara med i en novellantologi nästa år. Jippi!

Annonser

15 reaktioner på ”Vända upp och ned på allt?

  1. Låter som du ska ändra om i planerna. Den viktiga berättelsen verkar inte ha värkt klart ännu – när den gjort det kommer den att skriva färdig sig trots att den är jobbig för dig att skriva. Kram ❤

    Gilla

  2. Jag tror på att vända upp och ned på allt. Jag började skriva på en bok för flera år sedan. Jag kom så långt att jag skickade in den till några förlag, men ingen var intresserad. Då började jag ändra här och där och flytta om och tillslut visste jag inte alls vad jag hade så jag lade bara undan den. Nu när jag läste vad du skrev så fick jag lust att börja med den igen. När jag skrev var det en så skön känsla minns jag, det var som om en film spelades upp i mitt huvud och jag kunde bara skriva ner vad som hände och vad de sade. Oh vad jag är sugen på att gå igenom den igen, eller göra om den till flera små noveller. Jag vet inte … Lycka till med allt som du håller på med.

    Liked by 1 person

    • Men vad roligt att inlägget inspirerade dig till att eventuellt ta fram boken igen och fortsätta. Det låter som utmärkt ide! Och jag blir så glad att mina tankar, snabbt nedskrivna på ett tåg kan frammana en sån känsla hos dig. Fint 🤗 Hoppas du gör slag i saken. Blir mycket nyfiken på vad du skriver. Lycka till med måleri och kanske nu även med skrivandet 😊

      Liked by 1 person

  3. Åh, vad jag känner igen denna typ av funderingar.
    Jag tror du ska ta ett steg tillbaka och avsätta tid att analysera situationen i lugn och ro, ställa dig själv lite ömsint mot väggen, bildligt talat. Att något är svårt eller jobbigt är inget argument för att släppa det, tycker jag. Får inte heller intrycket av att du är en person som räds det som är svårt eller jobbigt av anledningen att det är just svårt eller jobbigt 😉
    Att ha något som hela tiden hänger över en är inte heller bra, så att välja väg vinner du garanterat energi på. Det jag tänker är att du behöver få koll på syftet. Varför vill du berätta historien? Är den viktig för dig att berätta? Hur viktig? När behöver den berättas? Funkar den lika bra om tio år att berätta? Har du den tid och energi som behövs för att berätta den just nu?
    Våra situationer är olika, men jag drar ändå paralleller till projektet jag nyss lagt för vila. Jag har precis avslutat en stundtals plågsam process med att skriva om ett gammalt manus, min motivation var inte hundraprocentig hela tiden men jag hade tänkt igenom syftet noga: jag ska visa för mig själv att jag inte bara kan skriva nytt och nytt utan även redigera och jobba om ett dåligt manus så det blir bra. För mig var det bra att tydligt identifiera syfte, så det kunde agera fyrbåk när det blev svajigt.
    Jag tror sammanfattningsvis på att följa planen när planen är noga analyserad och genomtänkt, men att avvika från planen om det faktiskt visar sig att du behöver välja den andra vägen. Manuset och din historia finns ju kvar. Huvudsaken är att energin läggs på rätt saker, saker som tar dig åt det håll du vill.
    Det här blev långt, men jag tycker dina funderingar är intressanta och jag har ofta den här typen av diskussioner med mig själv. Upplever nästan att min hjärna vill lura mig ibland, det är så lockande att påbörja nya inspirerande projekt.
    Ha det fint och tack för att du delar, ser fram emot att läsa om vad du kommer fram till 🙂

    Liked by 2 people

      • Oj då, tack! 😀
        Det där med att fundera över livet har jag gjort en del de senaste åren, roligt om fler kan ha glädje av diverse slutsatser jag nått för egen del.
        Såg på din blogg att du odlar, här har det inte odlats i år p.g.a. bredbandsgrävning, men odlas i normala fall så jag ser fram emot att följa dig 🙂

        Liked by 1 person

    • Tack, Marie! Känns fint att du känner igen dig i det jag beskriver. Och tack för ett långt, klokt och tankeväckande svar. Du har fått mig att vilja fundera ett varv till, vilket jag ska göra de närmsta dagarna. Det är en viktig berättelse, och den fyller ett viktigt syfte. Men den både tar och ger energi. Mest tar just nu. När jag parallellt skrev en fantasy-novell (vilket först kändes helt omöjligt) insåg jag att olika berättelser tar och ger olika slags energi. Jag skulle vilja skriva under en period något mera lättsmält. Har en spänningsroman jag tror mycket på. Den hade jag tänkt som nummer två. Kanske vänder jag på de båda. Ska fundera lite till. Ingen av dem är egentligen tidskritisk. Nu blir det en vila och klura-helg 😊 Det ska jag tillåta mig. Tack igen och trevlig helg!

      Liked by 2 people

      • Jag förstår precis vad du menar, vissa historier tar mer energi än andra och då får man göra en avvägning utifrån omständigheter.
        Under en period då jag hade mycket som var tungt i livet skrev jag en deckare, bara för min egen kreativa lusts skull, har inga planer på att skicka den till förlag. Det tyckte jag var jätteskönt, att bara få dyka in i en historia där jag slapp gräva så djupt.
        Det låter lustfyllt med spänningsromanen! Och inget är ju skrivet i sten om vad som behöver vara bok ett eller två.
        Ha en fortsatt skön vila-klura-helg! 🙂

        Gilla

  4. Det där med att vara i rörelse, då händer det saker. Känner det både i idéer och tankar om skrivandet, men också i texterna. Om texten står still försöker jag få den i rörelse. Få personerna att agera, tvinga berättelsen framåt.

    Just nu kämpar jag med mitt nya manus. Känner mig inte bekväm med det. Men jag har vänt upp och ned på så mycket sista tiden att jag vill koncentrera mig på manuset och faktiskt skriva det. Har inte ens skrivit ett förstautkast så vill inte, vill inte, vill inte ge upp! Inte än.

    Liked by 1 person

    • Tänk att du också har tänkt på framåtrörelse som en framgångsfaktor eller framåtfaktor 😀 Jag håller på att läsa din ”Det som får plats” nu. Det jag hittills läst tycker jag är jättebra. Stor like! Vad skriver du nu? Fler noveller? Mycket nyfiken…

      Gilla

    • Tack, Annelie. Jag ska ta mig en funderare till över helgen och sedan ska jag bestämma mig för hur jag går vidare och med vilken berättelse. Den här utbildningen i kreativt skrivande är så himla kul och rätt. Det kommer ett eget inlägg om första dagen på Linnéuniversitetet. Precis hemkommen och jag är trött, men oändligt glad över möjligheten 🙂

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s